Konsum.

På söndagen stängde den stora parkeringen vid Liljeholmen (a.k.a. gamla busstorget) – nu ska det byggas galleria för hela slanten. (Snart är hela stan galleria, men det är ett helt annat gnäll.) Snart följer Ica efter och bommar igen, och då blir vi livsmedelsshoppare utlämnade till Konsum. Inte bra. Jag gillar Konsum, men det är lite jobbigt i Liljeholmsbutiken. Det finns en kassörska där som också tycks jobba kvällstid, och efter ett par år i samma kvarter har vi börjat nicka till varandra. När jag skulle betala för en tid sen frågade hon hur det stod till – ”Är det bra med dig?” Jag blev lite överrumplad men svarade att visst, det var bra, med undantag för att jag var på jobbet, men annars så, och hur var det själv? Hon verkade ännu mer förvånad än jag, men svarade att jorå, det är väl… eh… bra… Och medan jag packade min kasse märkte jag till min fasa att hon frågade killen efter mig i kön samma sak, fast inte hur det var med honom. ”Är det bra med det”, frågade hon. Var det bra så, liksom. Jag måste ha verkat alldeles rubbad när jag började kallprata, helt utan anledning.
Och mer rubbad blev jag, för ett par dagar senare körde jag in vid Liljeholmens station och fick syn på en kollega på plattformen som jag vinkade till. Men vem står tio meter framför honom om inte Kassörskan?! Hon såg väldigt överraskad ut, men hann precis börja höja handen till en hälsning innan jag svischade förbi. Herregud, hon måste tro att jag är ute efter henne. En lösning vore att gå fram till henne och haspla ur mig att jag är bög och inte stöter på henne, men då skulle jag väl verka ännu sjukare i huvudet. Typ stalker. Undviker numera Konsum Liljeholmen. Fast bara tills Ica stänger.

Stannade kort vid Centralen ikväll. Jag som bestämt mig för att aldrig mer göra bort mig. Jävla långa tåg.