onsdag 31 oktober 2007

Trafikanter säger märkliga saker.

Att lägga handen på spaken och föra den hela vägen fram och känna hur det rycker till – ja, det kändes nästan obscent, liksom kittlande förbjudet, att dra på ordentligt och köra för full fart i backen upp från Telefonplan när vi kom ut i det fria på onsdagseftermiddagen. Vi hade nästan glömt bort hur det var att köra utomhus med kod grön, men idag var det den som gällde några timmar. Fast det gick såklart över när det började regna sent på eftermiddagen. Hatbloggens egen inställning är att trafikledningen gott kan titta ut själv genom fönstret och konstatera väderskiftningarna, men alla våra kollegor håller inte med, och alltid finns nån hjälpsam förare som anropar och rapporterar minsta molnansamling (vilket kan tyckas lite konstigt – man får ju faktiskt köra försiktigt när som helst, det finns liksom inget som säger att man måste dra på tre kontakter och fullbromsa bara för att kod grön gäller). Vi tyckte oss höra på tonfallet att det var en motvillig trafikledare som utlyste kod gul, men regelverket är nu en gång sådant som regelverket nu en gång är. Knappast mycket att göra åt.

När Hatbloggen bytte körände i Ropsten ikväll kom en uppmärksam medborgare fram och frågade om vi körde tåget. När vi svarade ja lyste han upp och utropade ”Jag visste det!”, och så plirade han lite och tillade ”AIK-klacken!” Vi såg lite frågande ut och gjorde förmodligen nåt läte, för han tillade förklarande ”Ja, AIK-klacken.” Vi hade gärna utvecklat samtalet, men var tvungna att åka…

På turen 16 slog nån sönder en flaska med glassplitter och vinkladd på golvet som följd. Jourstädarna kallades ut för att ta rätt på eländet, men under tre och en halv timme missade de tåget varje gång det passerade T-Centralen, och vid ett tillfälle försökte de kompensera dröjsmålet genom att sopa ur ett helt annat tåg. Slutligen hittade de rätt, men vi är hemskt glada att J inte råkade köra mot rött eller nåt. Hade hon alkoholtestats efter att ha suttit och andats in vinångorna halva kvällen hade hon väl antagligen utan dröjsmål omplacerats till spärrtjänst.

När vi passerade Sätra på väg till Liljeholmen sista gången ikväll rullade ett tåg in på söderspåret och ut ur det rusade en man i full karriär i riktning mot vårt tåg. Det hade väl varit gott och väl – om det bara inte funnits ett spår i mitten, som han uppenbarligen tänkte försöka hoppa över. Det gick inte så bra. Istället dråsade han handlöst ner mellan plattformarna med ett ordentligt brak, men när vi gick ut ur hytten för att se hur det gått med honom reste han sig mödosamt upp och linkade iväg, bort från stationen på spårområdet. ”Hallå!”, ropade vi efter honom, men då viftade han bara avvärjande med ena handen och svarade ”Det gick bra, ingen fara”, och så fortsatte han bort, in i oktobermörkret. Vi anropade såklart TLC för att varna nästa tåg, men just som vi smög iväg från stationen kom han haltande tillbaka och klättrade upp på plattformen. Han måste slagit huvudet rejält, för det där var ju konstigt beteende till och med för att komma från en trafikant.

tisdag 30 oktober 2007

TUB1: Den lite omognare banan.

Tisdagen var verkligen lugnet efter stormen på röda linjen, så länge Hatbloggen var på jobbet var det kod gul som gällde. På gröna banan körde man ju enligt kod gul redan igår, men också de behövde visst vila upp sig efter de strapatserna, visste K berätta, och således körde de idag enligt uppgift efter nån sorts specialvariant av kod gul: ingen snabbstart men i övrigt normal hastighet – närmast nån sorts kod gulgrön, alltså (i stil med en omogen banan eller nåt). Med en vagnpark bestående uteslutande av dyrbara och lättplattade C20 och till övervägande del utomhussträckor kunde man ju tro att de skulle vara lite försiktigare där, men så är tydligen icke fallet. Nå, de kan ju alltid få några av våra vagnar när deras är på svarvning…

I mässen dristade vi oss att uttrycka vår lättnad över att det var en vanlig, lugn dag, men då påpekade A att betydelsen av ”vanlig, lugn dag” möjligen förskjutits en smula. Och med tanke på att den vanliga, lugna dagen omfattade bland annat en rangerlucka som gick upp och bröt klarsignalen på ett tåg i tunnel mitt i rusningen, dörrar som inte gick att stänga i Norsborg, sjukdomsfall, skadade förare och koppelåkare, inställda tåg med plattor, drivor med trafikanter i tåg på vändbryggor och de vanliga kod gul-förseningarna hade han nog en poäng. Att kalla såna här dagar lugna ställer de andra, olugna dagarna i perspektiv.

Tre bedårande små töser i nedre tonåren förgyllde Hatbloggens kväll genom att resolut, styvnackat och konsekvent vägra släppa dörrarna i Fittja. De spjärnade helt enkelt upp ett dörrpar och stod och gastade efter nån Sara i ett par minuter innan vi gav upp och anropade trafikledningen som omedelbart lät oss utrymma tåget. Sällan har vi njutit så mycket av nåt så vardagligt som att ta ett tåg ur trafik som vi gjorde ikväll. Tack, Sara, vem du än är!

Röd avgång.

Vilken dag! För trafikanterna var det väl inte så lajbans, men måndagen var kanske det skojigaste som Hatbloggen upplevt som tunneltågförare (åtminstone den här veckan). Kod röd tycks vara här för att stanna, så det är strängt taget bara att slänga ut tidtabellen i (den inte så höga) farten, luta sig tillbaka och söndagsköra längs banan medan man njuter av det oavbrutna trafikregleringstjattret på radion!

Det första Hatbloggen fick göra var att gå upp till Nyboda och hämta ut en av de extraturer som just körts in för att köra densamma till Ropsten och vantra tåg. Bara en sån sak! I Ropsten blev vårt tåg således turen 7, så körde vi till Gärdet och bytte tåg med gamla 7:an, tog det tåget till Ropsten och gjorde till turen 8, körde till Gärdet och bytte med gamla 8:an, körde det till Ropsten och turade om. Och så vidare. Och så vidare. Och så vidare. På ett par timmar lyckades vi inte komma längre från Ropsten än till Karlaplan vid två tillfällen, och på Norsborgssidan stängde man av plattform 3 vid Alby och körde alla södergående tåg via mellanspåret för att kunna vantra också där. Plötsligt var hela banan en enda stor danslek där man aldrig riktigt visste vilket tåg man skulle komma tillbaka till utgångspunkten med.

Mesta halkförseningarna fick såklart linje 13 dras med, men vi blev lite fundersamma när vi satt på vårt tio minuter sena 14-tåg och trafikledningen av nån anledning ropade ut att linje 14 gick enligt tidtabell. Det är möjligt att de hade rätt, men isåfall hade vi helt fel tabell liggande i hytten.

Vid Gamla stan svischade A förbi på gröna banan och berättade att man där minsann körde enligt kod gul. Outgrundliga äro Halkgeneralens tankevindlingar.

En bit in på eftermiddagen slog nån typ av förnekelsesyndrom till på trafikledningen, och plötsligt beordrades de inställda extraturerna på linje 14 ut ur depån. Man borde verkligen veta bättre än att utmana ödet, för det tog inte lång stund innan man var tvungen att köra in dem igen sedan växlarna mellan Danderyds sjukhus och Mörby centrum brakat samman. En lång stund trafikerades sträckan Tekniska högskolan – Mörby av bussar och inte tåg, men Hatbloggen satt tryggt instängd i Mörby och läste tidningarna och blev utsläppt så lägligt att vi kunde bli avlösta och gå hem 24 minuter för tidigt. Som sagt, vilken dag! Mera sånt, tack.

För övrigt noterade vi att en ny, fin nödutrymningsplan satts upp i mässen vid Liljeholmen tillsammans med två (2!) brandsläckare. Förarbristen är tydligen så desperat att man plötsligt anser att de tunneltågförare som ändå finns trots allt bör hållas vid liv. Å andra sidan kan det vara som J föreslog: Snart är det dags för ny upphandling av tunnelbanetrafiken, så det är hög tid att börja smeta på kosmetika så att man har nåt personalvårdande resultat att visa upp… Kanske cyniskt, förmodligen sant.

måndag 29 oktober 2007

670 kronor i månaden för kaos...

Halva Hatbloggen påväg hem i eftermiddagsrusningen insåg helt plötsligt hur hemskt det är att vara trafikant. De stackars människorna betalar 670kr för någonting som inte fungerar!
När Hatbloggen stod där i trängseln, med kassar, iförd klackskor, gungandes fram och tillbaka pga tågkänningen, så utbrast vi i ett gapskratt. SL är ena jävlar på att håva in cash från lättlurade människor!
Trafiken är ett skämt, och det är dagar som dessa man önskar att man hade valt det oskattade tjänstekortet...

söndag 28 oktober 2007

"Red alert, Red alert!!!!"

I skrivande stund råder det kod röd på hela röda linjen.
Hatbloggen har en stund över att skriva då kvällens tredje tåg på tjänsten, liksom tjänstens andra tåg, dragits in.

När Hatbloggen skulle ta sig till jobbet brann det i Bredäng, det fanns ingen trafik söder om Axelsberg och kod röd rådde! Tydligen hade restaurangen som ligger under bron vid infart Bredäng, körriktning söderut, börjat brinna! Branden var så kraftigt att hela byggnaden övertändes och exploderade precis när J stod inne vid stationen. Folk hade hoppat ut ur hennes tåg men inte kunnat ta sig ut ur stationen, eftersom spärrvakten smart nog hindrade folk från att gå ned och ut i det rök och eld inferno som rådde utanför stationen.
Tågen vändes först vid Axelsberg och Sätra men under räddningstjänstens arbete slogs strömmen ifrån och tågen söder om Axelsberg stod stilla.
Inga bussar kunde heller ta sig till Bredäng så det var verkligen en rolig eftermiddag för alla som bor i den förorten!

Efter cirka 2 timmar får vi nu igen stanna i Bredäng men vi måste köra in och ut ur stationen i 20Km/h eftersom man ännu inte vet hur pass skadad bron är...
Just nu är det 40km/h mellan stationerna och 30km/h infart. Den beryktade speciella tidtabellen har införts och det är 20 minuters trafik på hela linan. De kör in tåg som ändå skulle köra in vid 22 tiden då vi normalt sett går från 10 minuters trafik till 15 min, men nu är det alltså 20 minuter mellan tågen som gäller. Kopplingen är inställd och mässen är fylld av glada förare som tycker att kod röd är hel festligt!

Innan Trafikledningen beslöt att införa 20 minuters trafik, gjorde de ett allmänt uttrop till förarna där de helt resolut kontaterade att vi kunde lägga tidtabellen i handväskan, att tågen går lite som de går (vi borde vara glada över att det rullar några tåg alls!) och om det är så att vi har fått sitta mer än fem timmar utan avlösning så skulle vi säga till och få en välförtjänt rast!
Kod röd på svenska låter inte lika dramatiskt som engelskans red alert, men Hatbloggen kan försäkra att införa 20 minuters trafik i tunnelbanan, är ungefär lika allvarligt som när de inför undantagstillstånd och red alert i amerikanska filmer.

Hatbloggen inser också att det lönar sig att klaga, det behövdes lite rajtan tigtan för att citera Z. En annan tanke som dyker upp hos oss alla är, återigen, om det egentligen är någon idé att ens försöka köra tunnelbana...

Tråkigt...

Det händer verkligen ingenting.
Vi dör av tristess.
Dash planen har kraschat igen och då borde rimligen C20 börja brinna snart, C20 och Dash planen verkar följa varandras olyckintervaller.
Iövrigt hittade Hatbloggen detta på DN:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=709381

lördag 27 oktober 2007

"Don't push me cause Im close to the edge..."

Förarna på röda linjen har i ren desperation börjat leta efter fel.
Det har rått total stiljte under hela veckan, man har till och med kunnat köra omkring under rusningen utan tågkänning! Och vi har inte ens haft kod gul!!!
Det är riktigt riktigt illa, vi vet ju att Veolia kan bättre, var är kaoset?
Vissa förare ropade under dagen om allehanda saker i hopp om att något skulle hända, vissa ville ha hjälp av vakter eftersom det var ungdomar ombord på tåget...
Galenskapen börjar spira då vi inget har att göra.

Men skam den som ger sig. Turen två var ur trafik i tre timmar efter ett stopp i Vårby gård då kidsen nödöppnade dörrar och passade på att måla tåget medans det stod stilla.
Ungdomarna i Fruängen var uppe på stationstaket och sen lite senare på kvällen kastade de sten på tågen från ungdomsgården som lämpligt nog ligger placerad precis vid spåren.

Trots Aftonbladets stora löpsedel om olyckan i Solna i torsdags, då en 15 åring blev ihjäl körd av Arlanda Express, så hade vi som vanligt koppelåkare under eftermiddagen. De sas enligt uppgift vara 10-11 år och då är man nog för liten för att kunna läsa. Det verkar även den tonårspojke som under fredagskvällen blev ihjälkörd på saltsjöbanan inte heller kunna.
Alltså är det svårt att fatta att man inte har något att göra på spåret?

Problem med strömförsörjningen mellan T-centralen och Mariatorget kom och gick under eftermiddagen. Vid Aspudden luktade det brända bromsar efter tågen och det sniffades för fullt. Hatbloggen minns en tid då man bara kontrollerade att det inte luktade bränt om de gamla vagnarna, men efter branden i Skärholmen så får man kontrollera sitt tåg oavsett vagntyp!

Vid 19 tiden blev det folksamling vid Vårby gård och Masmo. Kidsen åker däremellan och bråkar. Stopp i trafiken och polis på plats för att skingra ett 50-tal ungdomar. Men det är ju som det brukar vara på helgerna. Kaoset börjar först ute mot förorterna men är oftast överstökade vid 22 tiden ,då istället det riktiga kriget börjar vid Östermalmstorg - Tekniska - Bergshamra.
Hatbloggen slutade någolunda tidigt idag så vi slapp det värsta packet men vi ser fram emot att få köra dessa fantastiska varelser till och från Stureplan och Universitetet imorgon natt istället.

Ikväll lyssnar vi på Grandmaster Flash - The message
och försöker hålla oss vid våra sinnes fulla bruk.

torsdag 25 oktober 2007

SL + Åke = sant.

Redan i söndags uppmärksammade vi den (mestadels) frikyrkliga reklamkampanjen i tunnelbanan mot rätten att ingå äktenskap för gaymänniskor (och alla andra som inte lever i familjerelationer med en mamma, en pappa och deras biologiska barn, basta!). Sen dess har företrädare för SL uttalat sig och sagt att de enda hänsyn man tar är huruvida reklamen bryter mot lagen eller inte – man bryr sig inte ett spår om avsändare eller budskap så länge annonsen håller sig på rätt sida om lagen. Icke sa Nicke, säger vi, det är ju rent och skärt ljug. Det bär oss verkligen emot att citera Expressens ledarsida (den är ju liberal!), men Johannes Forssberg har faktiskt några poänger:

”(SL) har naturligtvis helt rätt i att annonsörer inte ska väljas utifrån politiska preferenser. Problemet är bara att SL i vanliga fall gärna kör sina annonsörer genom ett ideologiskt filter.

En TCO-kampanj för jämställdhet censurerades för att den innehöll ordet ’penis’, en bioaffisch bannades för att den visade ett förväntansfullt ansikte mellan två lår och företaget Lindex kampanj var misshaglig eftersom den förkunnade att företaget älskar tuttar. Eftersom SL inte brukar tveka att bannlysa affischer de inte gillar tycker de rimligtvis att Äktenskapskampanjens budskap är fräscht och sympatiskt.

Kanske för att de tycks dela Åke Green & Co:s syn på sexuell frihet.”

onsdag 24 oktober 2007

Brist.

”Brist” är väl det ord som bäst sammanfattar röda linjen i oktober 2007. Och alla andra månader. Vagnbristen är kanske inte värre än den brukar vara så här års, men det är sannerligen inte bättre heller. (Nåja, just för ögonblicket är ju faktiskt ingen vagntyp belagd med körförbud, men det går nog över). På onsdagseftermiddagen fick två stomtåg på linje 14 på grund av vagnfel köra in i Nyboda som fullängdståg och komma ut igen med två vagnar istället för tre. Läget är alltså sådant att det inte finns en enda buffertvagn för oförutsedda händelser. Precis som vanligt.

Inte heller förarbristen är väl värre än normalt (den är lika kompakt som den varit så länge vi kan minnas), men prognoserna inför helgen bådar inte gott. Ikväll ropade nämligen trafikledningen först ut att trafikexpeditionen med glädje styckade upp hela tjänster till de förare som kunde tänka sig att jobba bara några timmar extra imorgon, och efter en stund återkom man och annonserade, med ett stråk av panik i rösten, att det nu såldes jobb ända fram till söndag och att det fanns mycket gott om extrajobb hela helgen. Vilken överraskning, lönehelgerna brukar ju annars vara de dagar då alla plikttroget masar sig till jobbet i så hög grad att det närmast blir föraröverskott…

B anmälde hjulplattor på turen 20 ikväll. Samma plattor var, enligt rapporterna i hytten, anmälda först den 6 oktober och sen igen, av samma B, den 16 oktober. Så om man bara ser till att rapportera in felen sådär var tionde dag kan de nog bli åtgärdade till slut.

(Halva) Hatbloggen har trippel i helgen och tänker inte under några som helst omständigheter gneta. De sex (6!) spyor på plattformen vid Karlaplan som T anmälde i fredags kväll blev liggande kvar över söndagen – och det var sista helgen före lön. Ett tips till dem som verkligen jobbar nu under lönehelgen är att ta gummistövlarna på sig.

Z-P försökte prata till sig ett omnämnande i bloggen, men han gör ju inget väsen av sig, så det tänker vi inte hörsamma.

tisdag 23 oktober 2007

Ide.

Hatbloggen är mycket glada över alla tips och inlägg vi får av kollegor som jobbar andra tider än oss. Vi gör självfallet så gott vi kan och täcker för närvarande upp trafikdygnet från 12 till 23.30, varje vardag och varje helg.
Men hur gärna vi än skulle vilja så kan vi inte vara på jobbet hela tiden.

Vi glömde nämna att T i måndags fick släcka en brand i Aspudden som vår såkallade framtid hade startat. Halva södra plattformen var täckt av ett vitt pulver under resten av kvällen, det såg ut som om någon påbörjat julskyltningen liiite för tidigt i år. Vad Hatbloggen anbehagar kunde T gott låtit branden vara, det bor bara knarkare, latte morsor och små äckliga klottrare där och stationen får gärna försvinn för gott, helst redan igår.

Även idag sniffades det vid Mälarhöjden, det är som om folk återigen glömt att man bränner löv om man har villa och bor där. Men men, för all del, sniffa på, det kan aldrig vara fel att träna upp luktsinnet.

Ett antal finuliga ungdomar hittade en väg ned i tunnelbanan via ett galler i Tessin parken. Alla förare ombads iakkta försiktighet i tunneln mellan Östermalmstorg och Ropsten.
Den dag då 10åringar hänger ned från tunneltaket, den dagen är det dags att gå i ide.

Ge upp?

Signalfelet vid slussen norrut, som tydligen pågått hela helgen, fortsatte även under måndagen.
Hatbloggen kom susandes i 50km/h när en signalen infart slussen helt plötsligt visar rött och efter att ha nödbromsat tåget stannade det cirka 1 meter framför signalen.
Det är så härligt att få en hjärtattack bara för att nissarna på gröna linjen inte kan se till att signalerna fungerar. Hatbloggen antar att detta är att vänta varje när det blir dags att byta signalsystem 2013...

Trafikledningen verkade ha gett upp helt igår, inte nog med signalfelet som aldrig ville försvinna, så drog de in extratåg så fort någon ropade om att tåget drog dåligt.
Inom loppet av fem minuter drogs en C14 in, trots att det drog bra, och sen, hör och häpna, drogs ett C6 tåg in eftersom det citat: "Dog" hela tiden.
Mycket har hatbloggen varit med om, men den dag då trafikledningen börjar ställa C6:or för att de drar dåligt, trodde vi aldrig skulle komma.
Vi ser med förtjusning fram emot att denna uppsluppna stämming även kommer att råda under tisdagen och att inga gamla skrot vagnar kommer vara ute i trafik!

söndag 21 oktober 2007

Äktenskapets dag.

När Hatbloggen gick till jobbet mitt på dagen på lördagen var det ungefär sju grader varmt, torrt och vackert. Men trots det tycks lövhalkan ha nått stationerna med nån sorts special-kod gul som följd, för på plattformsskyltarna längs röda linjen rullade texten ”Vi varnar för att det kan förekomma halka på plattformen”. Vi testade bara plattformarna vid Ropsten, Liljeholmen och Norsborg i nån större utsträckning, och där kändes underlaget tryggt och säkert, men vi har lärt oss att inte ifrågasätta halkgeneralernas order och skred försiktigt fram över plattformen och planerade för långa bromssträckor. Trafikanterna däremot verkar inte ha fått nån hal-plattformsutbildning – de sprang och stojade och tvärstannade som om det inte vore höst, och de får fan skylla sig själva om de får plattor. På själva rälsen rådde kod grön så länge vi var i trafik.

I tunnelbanan hänger just nu reklamaffischer med texterna ”Bevara äktenskapet” och ”Mamma pappa barn”, och går man in på den hemsida som står som avsändare får man veta att det just idag är äktenskapets dag. Grattis, alla gifta! På hemsidan finns bland annat ett upprop, underskrivet av ungefär fyrtio mer eller mindre kända svenskar, där det framgår att alla rikets barn (vår framtid!) skulle lida enorm skada om samkönade par tilläts ingå äktenskap. Dessutom ger man inspiration till och små tips på hur man kan högtidlighålla dagen i kyrkorna runt om i landet (”tårta till kyrkkaffet, med gravyren ’Äktenskapets Dag’”, ”leta reda på det par som varit gift längst tid och överlämna ett diplom eller en gåva”). Alltså. Vi orkar inte ens hitta på nåt sarkastiskt att skriva om spektaklet, men man vet att man är på rätt lag när man har Anna Maria Corazza Bildt, Ulf Ekman, Paolo Roberto och Siewert Öholm emot sig.

Strax före klockan sju på lördagskvällen anropade L från Liljeholmen och rapporterade att nån tappat en stor burk oliver på plattform 1-2 och att det förelåg stor risk att nån halkade på härligheten – och där blev glasskärvor och oliver liggande åtminstone tills vi gick hem. Plötsligt slog plattformsskyltarnas spådom om hala plattformar in. Vi måste erkänna att vi blev lite tagna på sängen av informatörernas parapsykologiska förmågor.

lördag 20 oktober 2007

Röda linjen dukar till fest.

Stora fel och timslånga stopp i all ära – ibland är man sugen på nåt lite lättare, och smaken är ju som bekant individuell, alla gillar inte samma skavanker. Så på fredagseftermiddagen hade röda linjen det stora nöjet att kunna duka upp ett dignande smörgåsbord av småfel, lagom stora stopp och enkla förseningar, och här fanns verkligen nåt för alla! Här är bara ett litet prov på vilka läckerheter som stod till buds:

  • Plattor (turen 57; ur trafik).
  • Trasig radio (turen 42; ur trafik).
  • Omkullramlad tant på tåg vid Skärholmen (25 minuters stopp).
  • Dörrar som går igen av sig själva och ATC-fel vid Masmo (turen 55; ur trafik; 20 minuters stopp).
  • Döda vagnar och plattor (turen 49; ur trafik).
  • Duggregn med kod gul som följd.

Hatbloggens personliga favoriträtt var 55:an vid Masmo. Vi blev själva inte inblandade, men vårt nästa tåg blev tio minuter tidigt efter att ha bytt körriktning på linjen ett par gånger, varför vi fick en timmes extra rast. Smaskens!

När vi vid ett tillfälle under eftermiddagen var på väg till Norsborg steg tre små tanter med resväskor på hjul och dalmål i munnen av vid Vårby gård (vem kan ha lurat ut dem dit?). Två av dem fick ut sina väskor på plattformen innan de fumlade fram en karta och började planera resten av resan, medan den tredje visserligen själv kom ut, men lämnade kvar sin väska inne i tåget, mellan dörrarna. Herregud, så dum i huvudet får man väl inte vara ens om man kommer från landsorten? Finns det verkligen inga dörrar ute i provinsen?

torsdag 18 oktober 2007

Hela havet stormar.

När Hatbloggen hörde på radio att turen 46 var på väg in i depån flera timmar för tidigt bubblade vi nästan över av lycka – upp för backen till Nyboda rasslade nu det enda CX-tåget på vår torsdagstjänst. Vi skulle visserligen inte köra det så länge, men Hatbloggen hatar gamla vagnar, så nu var allt frid och fröjd. Men vi borde vetat bättre, för när Gud öppnar en dörr stänger han ett fönster. När vårt nästa tåg, turen 18, rullade in vid Liljeholmen höll vi på att ramla baklänges av chocken. Här kommer veckans säkraste C20, tåget som vi ska köra i över tre timmar, inskramlande i form av åtta rostiga C6:or. Ve och fasa!

Nå, det var inte mycket att välja på, bara att bita i det sura äpplet och skumpa iväg mot Fruängen. Lidandet blev emellertid inte så hemskt långvarigt, redan efter drygt en timme, när vi var på väg in till T-Centralen, anropade trafikledningen och lät oss veta att vi skulle få byta tåg vid Liljeholmen med turen 51. Alltså skulle Hatbloggens tåg plötsligt gå till Norsborg istället för till Fruängen, medan turen 51 skulle få åka mot Fruängen istället för till Norsborg. Så långt allt väl. Beskedet kom bara lite sent, så när vi kom in vid den fullsmockade Centralen stod fortfarande ”Fruängen” på plattformsskyltarna, och för att slippa allmän förvirring beslöt vi vänta med att ge trafikanterna beskedet om den ändrade destinationen tills vi lämnat stationen.

Så mellan Centralen och Gamla stan gastade vi oss hesa i de raspiga högtalarna om att tåget skulle gå ”till Norsborg, observera tåget går till Norsborg, men nästa tåg mot Fruängen befinner sig precis bakom oss, tåget går till Norsborg, observera, till Norsborg”. Vid Gamla stan och Slussen vällde folk av i takt med att vi upprepade meddelandet. En kvinna kom fram vid Slussen och undrade varför tåget gick till Norsborg när det stått ”Fruängen” på skyltarna vid Centralen, och vi försökte förklara. Förklarandet och gastandet fortsatte hela vägen till Liljeholmen, om och om igen.

Men när Hatbloggen rullade in vid mittenplattformen vid Liljeholmen med sitt byteståg hack i häl fick plötsligt trafikledningen hjärnblödning och bestämde sig för att byta tillbaka. Nu stod Hatbloggen på spår 3 på väg mot Fruängen men med ”Norsborg” på plattformsskyltarna och B på spår 4, med dörrarna öppna åt båda håll, på väg mot Norsborg men med ”Fruängen” på skyltarna och i mitten ungefär en miljon förvirrade trafikanter. Nu gällde det att försöka lura tillbaka de trafikanter vi just kört ut ur tåget på vår väg genom stan. Kvinnan från Slussen kom släntrande över plattformen, och det enda vi kunde göra var att titta på varandra och nicka lite avmätt… Hatbloggen är hemskt förvånad att inga trötta trafikanter mordhotade oss.

Medan vi bytte körände i Fruängen medgav tydligen trafikledningen på radion att det blivit lite fel vid Liljeholmen, och senare under kvällen kunde bytet uppenbarligen äga rum. Men Hatbloggen fick kuska runt på de skruttiga C6:orna i över tre timmar – slutet ont, allting ont.

"Våra anställda förtjänar respekt!"

I onsdagens CITY hade en av våra exellenta chefer skrivit en debatt artikel om att Veolias anställda förtjänar att bli behandlade med respekt.
Upprinnelsen till detta ska vara att Gert Fylking i sitt hemska radio program hade förlöjligat en spärrvakt och använt sig av rasistiska tillmälen. Självklart tycker Hatbloggen att Gert Fylkings agerande är ytterst klandervärt, men frågan är, vem fan bryr sig om vad den pajasen tycker!!!! En person som ordbajsar så mycket som han kan ju ingen vid sina sinnes fulla bruk ta på allvar.


Men tydligen tar Veolia honom på allvar och tycker att det är så pass allvarligt att de följer i Hatbloggens spår och skriver en insändare om saken, och även överväger att anmäla Gert till DO. Hatbloggen önskar att Veolia agerade lika kraftfullt fortsättningsvis även mot SL när de förringar personalen eller(hör och häpna!) föreslår att ersätta personalen helt med robotar!
Med tanke på att vår egen arbetsgivare inte ens kan visa oss respekt, och dessutom blivit anmält till DO så många gånger att en viss chef fått sparken, så är Veolias debattartikel inget annat än kosmetik.

onsdag 17 oktober 2007

Hatbloggen AB.

Idag damp ett erbjudande från vår arbesgivare om att köpa aktier i företaget ned i Hatbloggens brevlåda.
Som L så fint uttryckte det, de är bara lurendrejeri! Veolia vill få sina anställda att känna sig delaktiga i företaget, med sina fjuttiga 4 aktier så kanske de arbetar lite bättre för det ger dem som aktieägare högre avkastning! Istället för se sig själva som en del av facket eller en del av förarna vill Veolia få oss att känna sig som en av dem.
Hatbloggen skulle hellre köpa aktier i både vapen och sex industrin innan vi köper in oss och blir en del av vår arbetsgivare.

Istället lanserar vi nu Hatbloggen aktien.
Kostnad: o kr
Avkastning: 0 kr
Risk: Sparken?

tisdag 16 oktober 2007

Komplotten avlöjad!

Nybodadepån funkar…hur ska vi uttrycka oss…sådär. Att tågen kommer ut på banan trasiga och att spår är avstängda som inte ska vara det har vi pratat om tidigare, och att kombijobbarna flyr för sina liv är välkänt på röda linjen, men den här veckan visar det sig att SM i orientering anordnas på depåområdet när förare vid inryckningen gång på gång uppmanas ta märkliga om- och bakvägar in på sina spår. Ryktet säger att depåerna i Högdalen, Vällingby och Rissne är hemskt välordnade (och rentav rena!), vilket ställer Nyboda i ett ännu obarmhärtigare ljus. Hur har det kunnat bli så just här, frågade vi oss, men H påstår att Nyboda har varit familjens svarta får åtminstone sen 70-talet, och han om någon borde ju veta…

Äntligen är sommaren här! Nej fan, bättre upp, äntligen är tropikerna här! På tisdagen var det närmare 30 grader varmt i mässen vid Liljeholmen igen, och än är inte taket nåt – termometern på väggen visar väl upp till 50 grader om vi inte missminner oss. Alla går omkring därinne rödblossiga och febriga, klädda för höstkyla och fukt, och förmodligen har vi en vinter av malaria, tjocka jävla ormar och tsetseflugor att se fram emot. Kanske vore tropikhjälm och kakiskjorta bättre än nuvarande uniform.

Men Hatbloggen har, efter mycket funderande, räknat ut alltihop – den lömska planen är avslöjad! Eftersom man tydligen inte har några tankar på (alternativt tid/kompetens/lust) att fixa och underhålla värmen i förarhytterna uppe i Nyboda (se bland annat ovan) ser man till att det är så varmt i mässen att alla kommer att ägna rasterna åt att längta ut till sina frostiga tåg. Det är så listigt att man måste bli lite imponerad, men vi är inte så säkra på att taktiken kommer att lyckas. Fortsätter värmen att stiga i mässen kommer man istället att få ta emot mängder av felrapporter om trasiga kylaggregat och otillräckliga fläktar från gnälliga förare som sitter i sina hytter och svettas i mitten av december, eftersom man tydligen inte har några tankar på (alternativt tid/kompetens/lust) att fixa och underhålla kylsystemen i förarhytterna, och det var väl inte det som var avsikten.

När Hatbloggen kom till Gamla stan mitt i eftermiddagsrusningen kom en tant fram och frågade efter en borttappad handväska. Hon hade stigit av vid Mörby centrum och i biljetthallen kommit på att hon glömt sin väska, varefter hon rusat ner igen och nu letat igenom tåget hela vägen till Gamla stan. Hon var fullkomligt säker på att det var med just detta tåg hon åkt till Mörby, men när vi sa att vi varken sett eller fått in nån handväska bad hon oss fråga kvinnan som hon var lika säker på hade kört tåget åt andra hållet. Mycket har den här halvan av Hatbloggen hört, men aldrig har vi blivit förväxlade med en kvinna. Åtminstone inte sen vi anlade skägg.

Invalidfestival?

Hatbloggen har nåtts av den mycket underhållande nyheten att en Permobil kört in i ett tåg i Bredäng så snabbt att den körde in i dörrparet på andra sidan,alltså den stängda dörren mot ingenting, så att det dörrparet gick sönder! Hatbloggen hade gärna sett att permobilen kört rakt igenom dörren och sedan fallit 15 meter ned i Bredäng centrum, men å andra sidan, vem hade någonsin kunnat ana att en permobil skulle sabba ett dörrpar så till den milda grad att ersättningsbussar nu åter igen trafikerar röda linjen...?
Hatbloggen undrar vilka åtgärder SL tänker vidta för att få stopp på invaliditets skadegörelsen, vi vill veta vilken strategi de har.

Vi är också mycket mycket nöjda över domen mot stureplansprofilerna. Hatbloggen misstänker att de aldrig kommer att klara av fyra år i fängelse, våldtäktsmän och pedofiler står inte så högt i kurs där har vi hört...

måndag 15 oktober 2007

Personalomsorg.

På måndagen kom ett instruktionsmeddelande som i sammanfattning gick ut på att tunneltågförarna är dumma i huvudet. Instruktionen rörde hur man ska gå till väga när man kör in ett tåg i vagnhallen. Alltså, det gällde inte några nya signaler eller konstiga märken, utan hur man rent fysiskt flyttar tåget från två meter utanför själva hallen till inuti densamma (typ stanna tåget, kolla porten, öppna porten, kolla porten, kör långsamt in, kolla porten…). Vad blir rubriken på nästa instruktionsmeddelande? ”Så knäpper du uniformsskjortan”? ”Hur man dricker ett glas vatten”?

Jo minsann, det är till att ha höga tankar om sin personal. När SL för en tid sen började tala om förarlösa tåg på röda linjen antyddes här och var att förarna ligger bakom majoriteten av trafikstoppen, och att den dag förarna får gå kommer förseningar och stopp att följa efter ut genom dörren. Och denna personaluppskattande linje ligger tydligen fast, för under de fortbildningar i körning på halt spår som givits de senaste veckorna har arbetsgivaren klargjort att man lätt som en plätt kan plocka fram alla möjliga siffror, tabeller och diagram ur tågdatorerna som avslöjar precis hur tåget körts vid varje given tidpunkt och att de förare som inte följt instruktionerna kan räkna med konsekvenser. Är detta personalpolitik 2007? Den man älskar, den agar man...? För att citera K: ”Det verkar som att arbetsgivaren tycker att Connex fiende nummer ett är personalen.”

lördag 13 oktober 2007

Rullatorworkout.

Kod grön gällde bara fram till 23 på fredagskvällen, ett tappert försök som helt falerade på att det började regna någonstans på gröna linjen, och då är det kod gul på både röda och gröna linjen som gäller!

Halva hatbloggen slapp jobba idag, eller rättare sagt, istället för att sitta 3.40 på gamla konservburkar, blev det 1.40 körning och 2 timmar i vagntransport och tidningsläsande i depån.
Men trots att arbetsinsatsen kan tyckas minimal så tar det på krafterna att skrika på trafikanter som drar i dörrarna, att utrymma tåg mitt i stan mitt i rusningen och att evakuera en stackars man med rullator som inte hann av i tid.
Allt detta hade såklart kunnat undvikas om de såklallade "reparatörerna" i depån faktiskt fixade tågen innan de åkte ut, för tydligen så hade hatbloggens tåg gigantiska plattor redan från hallen och fel i kopplet som gjorde att tåget indikerade öppna dörrar och skälla på trafikanterna hjälpte inte, eftersom de för en gångs skull, inte alls drog i dörrarna!!!!

Att skälla på trafikanter utan anledning är ju ingenting som hatbloggen drar sig från att göra, speciellt när man får order från trafikledningen om att "Säg till dem att sluta upp att dra i dörrarna". Det lät ungefär såhär mellan T-centralen och Östermalmstorg:

-"Okey ni som drar i dörrarna, sluta upp med det. Vi blir stående här i tunneln tills ni lägger av, jag har månadslön, kan stå här hela kvällen men det är synd om alla andra som vill hem."

50 meter senare:

-" Somliga verkar inte fatta att man inte ska dra i dörrarna, vi kan inte åka omkring med öppna dörrar, så nu står vi har i tunneln tills ni lägger av!"

20 meter senare:

-"Okey nu kommer tåget att tas ur trafik vid Östermalmstorg eftersom vissa av er inte kan låta bli att dra i dörrarna, så nästa Östermalmstorg, slutstation, avstigning för samtliga, och ni kan tacka snorungarna som drar i dörrarna för det!"

Hatbloggen tömde sitt tåg och det fullkomligt vällde ut människor på plattformen, men ingen såg speciellt arg ut, de undrade nog mest vem det var som hade dragit i dörrarna. Nu visade det sig att det faktiskt var ett vagnfel, men det visste vi inte då och det behöver definitivt inte trafikanterna få reda på, det är de fina med 8 vagnars tåg, det kan alltid vara någon i en annan vagn som saboterar!

Väl på bryggan Tekniska så hade en man med rullator blivit kvar i tåget och eftersom diriktivet från trafikledningen vid tillfället fortfarande var naivit positivt, så skulle tåget gå i trafik. Med andra ord, inga problem med att få av gubben. Men när hatbloggen är påväg in på station Tekniska högskolan meddelas det att tåget ska gå i transport, på plattformskyltarna står det Fruängen 8 vagnar, belysningen i tåget är tänd och på plattformen står det som vanligt flera miljarder människor som vill åka med... Vad gör man nu?

Hatbloggen visade sig mycket riktigt vara dum i huvudet när, istället för att nödöppna en dörr eller använda vredet på långbalken, bestämmde sig för att gå in via en hytt, bära ut rullatorn som efter mycket om och men kom ut genom den smala hyttdörren, och sen stänga hyttdörren för att inse att nycklarna var på fel sida... Som tur var erbjöd sig en smal man att klämma sig in genom en trafikantdörr för att sen gå in i hytten(dörren till kupen var som tur var öppen) och hämta nycklarna. Hans motivering till detta smutsiga hjältemod var -"Jag vill ju komma hem någon gång!" Hatbloggen fällde en tår av stolthet då vi insåg att denne trafikant verkligen insett vad kollektivtrafik betyder; vi reser tillsammans, vi kompromissar, kämpar och förhoppningsvis får vi belöning för vår möda och kommer hem!

fredag 12 oktober 2007

Hatbloggen - nu ännu dummare!

Att köra med kort tåg i rusningen är verkligen otroligt jävla outsägligt dumt och korkat – det gör fan ingen människa glad. Det är rentav så att folk blir tjurigare om man kommer med kort tåg än om man kommer utan tåg överhuvudtaget.

När kod gul gäller får man, enligt trafikledningens instruktioner, använda maximalt halva bromsstyrkan. Så hur bra är det att köra över Strömbron (Slussen – Gamla stan) i ösregn och råka ut för typ 18 L-signaler med automatisk fullbroms som följd? Allvarligt talat, är det inte dags att spränga den där bron och börja om från början?

Hatbloggen gjorde sitt allra bästa och var typ tio minuter försenad precis hela fredagseftermiddagen, men för det fick vi minsann varken tack eller beröm. Men visst, om det ska vara på det viset kan vi börja följa tidtabellen igen.

Som ett litet bevis på sin uppskattning av förarna efter gårdagens förseningar delades på torsdagskvällen ut frukt av arbetsgivaren – har vi hört! Vi, och rätt många andra inblandade, hade nämligen gått hem när fruktstunden började, och när Hatbloggen anlände till jobbet på fredagsmorgonen låg tre ruttna vindruvor i en korg i mässen. ”Som tack för kvällsmänniskornas slit tänker vi ge frukt till natt- och morgonfolket.” Typ.

När Hatbloggen på väg hem ikväll helt fredligt satt på Lidingötåget och läste sin tidning damp en något överförfriskad herre ner på andra sidan gången och spände ögonen i oss. ”Det står ’Connex’ på din jacka”, sluddrade han och pekade på vårt bröst, ”vad betyder det?” Vi svarade artigt, om än inte helt engagerat, att vi inte vet vad ”Connex” betyder, det är liksom ett namn, vad ska man svara? Vi orkar inte återge hela meningsutbytet (det var nämligen rätt enahanda), men det slutade emellertid med att mannan skrek ”Du är ju dum i huvet! Jävla Connexnolla! Du kanske inte kan rå för det, du är ju född sån, men du är helt dum i huvet, jävla Connexidiot!” Det är vid såna här tillfällen man önskar att det stod nåt mindre kontroversiellt än ”Connex” på jackan. Som ”Självmordsbombare”. Eller ”Barnamördare”. Tja, vad som helst egentligen.

I skrivande stund råder, enligt uppgift till Hatbloggen från Hatbloggen, kod grön. Vi får väl se hur länge den friden varar.

torsdag 11 oktober 2007

Mycket ska man höra...

Trafikledningen har på sistone haft lite svårt att få tag på förarna som är ute och kör. I Mörby är radiomottagningen sen en tid sporadisk, och ibland är det lite knas med mottagning och sändning på själva tågen. Igår, till exempel, försökte man desperat få tag på föraren på ett visst tåg utan särskild framgång (”vi vet att du inte kan sända, men vi försöker ringa dig på mobilen och det är bara upptaget…”). På torsdagen sökte man kontakt med U på den försenade turen 51 för att låta henne veta att hon skulle få vända i Alby, men när hon skulle svara brusade det bara. Den påhittige trafikledaren föreslog då att ”om du har uppfattat – tryck in sändknappen två gånger” (vi kunde höra fortsättningen för vårt inre: ”Vill du veta avgångstiden från Alby – tryck tre gånger. Vill du inte vända i Alby – tryck fyra gånger. För att avsluta – tryck stjärna.”). Det börjar kanske bli dags att utreda alternativa kommunikationssätt i tunnelbanan. Röksignaler? Telegrafi? Telepati?

Under hela eftermiddagen och kvällen rådde säkerhetsläge 2/kod gul längs röda linjen med ganska imponerande förseningar som följd. Trafikledarna upprepade förhållningsreglerna så många gånger att de till slut vid ett tillfälle rabblade upp att största tillåtna hastighet vid infart till ytterstationerna var 60 km/tim (alltså 10 km/tim snabbare än vid torr väderlek). Vi ville så gärna men vågade inte lyda uppmaningen…

Hatbloggen körde halva kvällen omkring i ett tåg som kunde göra högst 70 km/tim, men vi orkade inte göra nåt åt felet. Det är liksom lönlöst, tåg som går för full fart lär knappast behövas på linje 13 före mitten av april.

När trafikledningen ropade ut ett allmänt meddelande på radion och på fullt allvar tackade förarna för att samtliga tåg var försenade (”tack så mycket för den fina insatsen”) höll vi på att ramla ur stolen av förvåning. Nu har vi fan hört allt.

Med rådande väglag lär ju våra vänner på gröna banan kunna kyssa sin punktlighetsbonus farväl. Vi är sååå ledsna.

Så… Funkar systemet? Lyckas vi undvika hjulplattor, eller är förkortade raster och tajta avlösningar enda resultatet? Vi måste erkänna att vi är lite överraskade, de enda plattor vi hörde talas om på torsdagen var på två tåg på linje 14. Vår gissning är att dessa plattor uppstått på röda linjens halaste och slirigaste sträcka, där man halkar och hoppar oavsett väderlek: Stadion – Universitetet. När kommer en hastighetsbegränsning på den delen av banan?

onsdag 10 oktober 2007

Jakten på Gul oktober.

Det är inte alltför ovanligt att folk gnäller på våra vänner barnen. ”Dagens ungdom” har väl alltid varit en källa till oro och frustration för de äldre generationerna, men numera gnälls det så mycket på ungarna att man kunde tro att hoppet var ute, som om de (och vi!) vore bortom räddning. Nämen hallå, säger Hatbloggen, nu får det väl ändå vara nog. Nån måste sätta ner foten och säga sanningen – kidsen är ju mer kreativa än nånsin! När vi själva var unga (nåja, yngre, kan vi väl unna oss att säga) hade vi ingen aning om att man kunde klättra upp mellan innertaket och berget vid vissa tunnelbanestationer och tända eld på tidningar, men det vet barnen av idag. Idag visade det sig dessutom att de uppfinningsrika små liven har hittat på ett sätt att åka på kopplen mellan C20-vagnarna, något som vi gamla förstockade stofiler trodde var omöjligt. Och när Hatbloggen dundrade in vid Tekniska högskolan idag kastade en bedårande liten ängel en kartong pizzasallad på frontrutan, så att vi dels fick hjärtattack och dels resten av eftermiddagen fick njuta av doften från den sura saft som på okända vägar sipprade in i hytten. Det känns både nytt och ofräscht!

Hatbloggen kan stå ut med mycket svenskt: vi kan leva med kylan, vi kan stå ut med mörkret – vi kan till och med köpa att teve sänder ”Andra Avenyn” om vi bara slipper se det. Men när man helt öppet och utan att skämmas lanserar ett smörgåspålägg som kombinerar banan med rökta fiskägg, då vill vi bara fly. Gå i exil. Lämna landet och aldrig återvända.

Brandslangen på plattform 1 vid Gärdet är uppenbarligen sönder och felanmäld. Det känns inte så tryggt i dessa dagar.

Hatbloggen gjorde på onsdagskvällen misstaget att besöka McDonald's vid Liljeholmen. Förutom att man knappt kunde se handen framför sig för alla äckliga små flugor i luften visade det sig att det inte fanns nånting att köpa, det var närmare tre kvarts väntetid på allting. Snabbmat – tjena. Alltså, vad är vitsen? Att driva hamburgerrestaurang utan hamburgare är ungefär lika meningsfullt som att driva tunnelbana utan trafik. Eller… eh… just det…

Strax innan Hatbloggen gick hem annonserades på radio att kod gul, jag upprepar, kod gul trätt i kraft. När såna meddelanden kommer kan man nästan få för sig att man hamnat i en ubåtsfilm eller nåt, man blir liksom beredd att inta skyddsställning, gå till undervattensläge och osäkra missilerna. Det är verkligen ett spännande jobb vi har.

Mögel.

Som vi alla vet håller tunnelbanan på att falla sönder, även om SL vidtagit vissa åtgärder med att piffa upp stationerna, så verkar de totalt glömt bort att mögelsanera spärrarna där de stackars spärrvakterna sitter!
Enligt Aftonbladet har det till och med gått så långt att en spärrvakt svimmat!
Det dröjer nog inte länge till innan de börjar upptäcka mögel inne i våra förarhytter, det skulle faktiskt förklara en hel del av alla mystiska fel som uppstår.

Det har för övrigt väckts ramaskri över att Madeleine(prinsessan) fått en kurs skräddarsydd åt sig på Universitetet, med handplockade kurskamrater. Hatbloggen undrar om det verkligen var någon som trodde att vi levde i ett jämställt samhälle? Det kanske är dags att komma ut ur den hash dimman....

måndag 8 oktober 2007

En olycka kommer sällan ensam...

I SL:s iver att tämja hösten och det kaos som snart bryter ut, verkar man helt ha glömt bort allt det andra som kan gå fel! Och som vi alla sen tidigare vet, så finns det väldigt väldigt väldigt väldigt mycket som kan gå fel!
Idag tex hade Gröna linjen ett stort mastodontstopp mitt under morgonrusningen. Enligt DN kommer SL nu att utreda om det begåtts några misstag.... Vem hade anat att en strömskena skulle ramla ner, vi menar, det har ju aldrig hänt förut!
Hatbloggen misstänker att vår arbetsgivare kanske ligger lite pyrt till inför 2009 år upphandling.

En annan sak Hatbloggen funderat på under en tid nu är personal toaletterna i Mörby Centrum. På toalettrullen, av modell större, står det skrivet med mörkblå tusch, VEOLIA.
Varför tror vår arbetsgivare att vi kommer att sno med oss en gigantisk toalettrulle? Och om någon mot förmodan skulle göra det, spelar nog det faktum att det står Veolia på den med tusch, mindre roll.
Istället, om nu Veolia inte kan lite på sin personal, så borde de kanske installera färgampuller som utlöses om någon försöker ta med sig toalettrullen.
Och en annan väldigt viktig fråga i sammanhanget är, vet vi vilken inverkan tusch har på våra underliv? Ser vi allihopa ut som babianer där bak utan att ens veta om det?

SL-Hösten: 1-0.

På söndagseftermiddagen rullade på plattformsskyltarna längs röda linjen en text som berättade att rulltrapporna mot Sibyllegatan vid Östermalmstorg var trasiga, men att ”reparatör är på väg…”. Alltså, känns inte de där tre punkterna lite uppgivna? Typ ”reparatör är på väg, men vid det här laget börjar ni väl fatta hur lång tid det kan ta…”. Det stod inget om eventuella ersättningsbussar.

Söndagar är så besvärliga – eller ska vi säga söndagstrafikanter. De är visserligen sällan bråkiga, men å andra sidan kanske de är lite väl lugna. Medan vardagstrafikanterna är målmedvetna och någorlunda effektiva såsar söndagstrafikanterna omkring på plattformarna som om de var ute och flanerade – ”ska vi åka med det här tåget, nä, vi tar nästa, nä förresten, vi hoppar in här, eller nä förresten, vi strosar till nästa dörrpar, är alla med nu, nähä, vi går in där borta där dom andra är, eller nä förresten” och så vidare i all evinnerlig oändlighet.

Amerikanerna har de senaste fem åren använt sig av Homeland Security Advisory System (HSAS) där olika färger på en femgradig skala anger precis hur hotat landet är av terrorister, från gröna ”low” till röda ”severe”. Nu börjar SL och Veolia sitt eget krig mot terrorn – och inte vilken terror som helst utan den allra värsta sorten: Hösten - en lömsk fiende vars vapen är löv, fukt och mörker. Helt kallblodigt attackerar den tåghjulen och förstör dem, så i veckan har man genom trafikmeddelanden till förare och trafikledning infört ett tregradigt färgsystem, som vi i brist på bättre förslag tänker kalla Trafikmeddelandesystemet (TRAMS):

Nivå 1/kod grön går ungefär ut på att ett enda tåg råkar ut för hjulplattor. Förarna ska omedelbart rapportera om halt spår och undvika summerkörning (automatisk inbromsning).

Nivå 2/kod gul går ungefär ut på att två tåg råkar ut för hjulplattor. Förarna ska omedelbart rapportera om halt spår och undvika summerkörning. Största tillåtna hastighet utomhus blir 60 km/h mellan stationerna och 30 km/h på stationerna.

Nivå 3/kod röd går ungefär ut på att samtliga tåg riskerar att råka ut för hjulplattor. Förarna ska omedelbart rapportera om halt spår och undvika summerkörning. Största tillåtna hastighet utomhus blir 40 km/h mellan stationerna och 30 km/ h på stationerna. Extratågen tas ur trafik och en särskild turlista tas i bruk.

Vi vill verkligen inte ta ut nåt i förskott, men vi är nästan säkra på att det här gör susen – hädanefter inga plattor, inga förseningar, inget kaos och inga ledsna trafikanter!

söndag 7 oktober 2007

Heldagsreserv - hela hösten.

Efter sex års inträngande studier kan Hatbloggen härmed presentera sin diagnos på trafikantkollektivet: akut och kronisk hjärndöd. För hur ska man annars förklara att folk går lugnt och stillsamt längs tågsidan medan dörrsignalen ljuder och ändå blir förvånade och förbannade för att de inte kommer med tåget? Och hur ska man annars förstå trafikanter som trots att det står Mörby centrum på plattformskyltarna och trots att det står Mörby centrum på tågfronten och trots att man just ropat ut att tåget går till Mörby centrum frågar om det går till Ropsten?

Vid Östermalmstorg hoppade under eftermiddagen en dåre fram och tillbaka mellan plattformarna iklädd neonväst och visade onaturligt stort intresse för spåret. Antingen var det en spårarbetare som mist förståndet eller så har man börjat dela ut varselklädsel till galningar. Frågan är vilket som är värst.

Urinstanken är tillbaka vid Axelsberg, och Hatbloggen blir nästan tårögd av nostalgi. Det minner oss om en annan, oskyldigare tid när kisslukt var vanligare än brandrök i tunnelbanan.

Brandrök och nostalgi ja… Precis en vecka efter förra Skärholmsbranden fylldes busstorget där än en gång av brandbilar och trafikbefäl ikväll. När Hatbloggen passerade Skärholmen anropade trafikledningen och undrade om vi såg nån brandrök på stationen. Det gjorde vi inte och sa nej, men det var nog tur att man inte litade på vårt vittnesmål och struntade i att larma räddningstjänsten, för under tiden rasade visst en brand utanför ingången till norra biljetthallen med förbikörning och ersättningsbussar som följd. Ska det vara såhär varje lördag hädanefter?

Och apropå den förra Skärholmsbranden har man, enligt uppgift till Hatbloggen, upptäckt samma fel som på olyckståget på flera andra C20-vagnar, varför samtliga nu ska köras till Hammarbydepån för kontroll. Vi ser verkligen fram emot resten av hösten! Med massor av vagnar i skytteltrafik till gröna banan och resten på hjulsvarvning på grund av lövhalka kommer vi att få tillbringa många, långa, sköna timmar i reservfåtöljerna i mässen.

lördag 6 oktober 2007

Släpp dörren ditt jävla as!!!

Fredagsnatten flöt på hyfsat bra för Hatbloggen tills det var sisådär 20 minuter kvar av nattens arbete.

Först kom en ganska stilig medelålders man fram vid T-centralen och frågade på norrländska om mitt Fruängståg gick förbi Bredäng. Hatbloggen skakade på huvudet och sa att det var nästa tåg, varpå mannen i fråga lägger sin stora kalla hand på hatbloggens kind, tar tag i den som man gör med gulliga ungar, och utbrister:"-Du var då allt fin du!"
Hur i helvete reagerar man på det?

Tre stationer senare vid Mariatorget, står Hatbloggen och stänger dörrarna när en galen tonårskille kommer springande och tar tag i hyttdörren och försöker tränga sig in. Hatbloggen reagerade snabbt, lyckades dra igen hyttdörren med händerna och samtidigt utbrista -"Släpp dörren ditt jävla as!" Och visa fingret såklart.

Som kvinnlig förare får man utstå samma jävla skit som alla andra förare, man blir spottad på, sparkad på, utskälld och verkar vara allmänt gods. Jag menar, folk verkar tro att bara för att de löst biljett så har de rätt att göra vad som helst med både tunnelbanan och dess personal.
Som kvinnlig förare finns det ytterliggare en dimension och det är att vi också är konstanta sexobjekt! En blick eller två kan man stå ut med, men gubbjävlar som tafsar???

Hatbloggen är riktigt jävla förbannad, för vi vill varken behöva utstå fysiska kärleksförklaringar eller fysiskt våld från trafikanterna. Men det var jävligt skönt att idag äntligen få kalla trafikanterna vid sitt rätta namn, -"Släpp dörren ditt jävla AS!"

Ugglor i mossen.

På fredagen varnade trafikledningen för en påverkad karl med systemkasse vid Hornstull. Det där är ju signalementet på genomsnittstrafikanten under veckosluten, så den informationen var inte till så stor nytta. Mer användbart var signalementet på den väldigt arga kvinna som raglade runt på olika stationer under eftermiddagen iklädd endast en sko. Vi hade också varit arga (och förmodligen lite berusade) om en sko var allt som skylde oss från höstkylan.

När först M och sen A rapporterade om en sparkcykel på spårområdet mellan Vårberg och Skärholmen frågade trafikledaren om den såg ut att ha legat där länge eller om den verkade ha hamnat där nyss. Hur syns det, undrar Hatbloggen, vilka är tecknen? Om det växer mossa på den eller inte?

De enda brandincidenterna som Hatbloggen hörde talas om på fredagen var en liten brasa vid Centralen som väktarna släckte med en pulversläckare och lite misstänkt röklukt på ett CX-tåg på linje 14. Ta i trä, det kanske börjar lugna ner sig nu – två brandlarm per dag är ju faktiskt färre än fyra

SL och dess kumpaner gör ”en hel del” för att komma till rätta med lövhalka och undvika hjulplattor. Hatbloggen misstänker att hastighetsbegränsningen på 20 km/h infart (men inte utfart) Fruängen är en av de klipska åtgärderna, eftersom vi inte kan upptäcka nån annan orsak till hastighetsnedsättningen. Nu frågar vi oss vilken fantastisk idé SL:s ingenjörer värker fram härnäst. Varför inte göra 20 km/h till största tillåtna hastighet på sträckorna Norsborg-Hallunda, Alby-Masmo, Vårby gård-tunnelmynningen söder om Vårberg, Vårberg-Skärholmen, tunnelmynningen norr om Skärholmen-Mälarhöjden, Axelsberg-Örnsberg, Aspudden-Liljeholmen, Fruängen-Hägerstensåsen, tunnelmynningen norr om Hägerstensåsen-Midsommarkransen, tunnelmynningen norr om Midsommarkransen-Liljeholmen, Slussen-Gamla stan, Gärdet-Ropsten samt Bergshamra-Danderyds sjukhus (fast i båda riktningar, såklart)? Både högteknologiskt och kreativt.

En av våra kollegor ställde en berättigad fråga på radion ikväll när han undrade hur det egentligen är med jakt- och viltvårdslagstiftningen här i landet – måste man rapportera in om man upptäcker en stor uggla av utrotningshotad art liggande död på spåret? Vi vill också veta.

fredag 5 oktober 2007

Festen Fortsätter!

Dagen iända har det sniffats fram och tillbaka på alla möjliga stationer efter vad som möjligen kan vara brandrök. Trafikledningen har bett förare efter förare att kontrollera stationerna och har skickat ut befäl och spärrvakter för att göra det samma. Visst är det bra att veckans alla händelser fått ledningen att vara uppmärksamma(inte som den gången trafikledningen utbrast :"Hoppas inte brandalarmet går!") men är det inte lite väl mycket? Fast å andra sidan ser Hatbloggen fram emot den dag då ett stackars trafikbefäl går ned i tunneln för att sniffa lite och hittar ett bål lika stort som till Valborg.

Idag var det strömlöst(igen!) men mellan Telefonplan och Liljeholmen norrut denna gång. Första stoppet varade i 40 minuter och det sattes in ersättningsbussar. Sen var strömmen tillbaka för att sen försvinna igen ett antal gånger under kvällen. Två tåg som var fast ute i Fruängen fick köra motspår hela vägen tillbaka till Liljeholmen, och när de väl kom fram hade strömmen såklart kommit tillbaka.Hatbloggen undrar om det bara är vi som märkt att trafiken bara flyter i små små små korta episoder, för att under större delen av trafikdygnet stå stilla. Kan vi ens kalla detta för trafik?

Hatbloggen läste idag om att SAS kräver skadestånd av Bombardier pg.a Dash planen. Vi förare tänker självfallet också kräva skadestånd för den sveda och värk vi får bara av att köra dessa C20 tåg! Och om C20 är byggt av samma matrial som Dash planens landsningställ så borde vi förare få ännu mer skadestånd än SAS, ett C20 tåg tar ju faktiskt 1500 pers fullastat, till skillnad från Dash planens ynka 80.

onsdag 3 oktober 2007

Hatbloggen goes bostadsförmedling.

Det var naturligtvis inte färdigbrunnet när (halva) Hatbloggen gick hem ikväll, även om vi naivt nog trodde att tre larm kunde räcka för en dag. Tydligen dök röklukt upp vid Mariatorget under kvällen (enligt spärrisen på plats ska det ha varit ”jätterökigt”). Imorgon är det Hatbloggen som kontaktar beklädnadskommitén och kräver att gasmask blir ett standardplagg i uniformen.

I skrivande stund kommer beskedet att Tunnelliggaren uppenbarligen bestämt sig för att ha en mysig hemmakväll i tunneln vid Midsommarkransen ikväll. Enligt § 4.1 i Tri (= Tri Tub = Trafiksäkerhetsinstruktion för tunnelbanan = tunnelbanans regelverk) får spårområdet beträdas endast på uppdrag av spårinnehavaren och enligt de följande momenten måste spårbeträdaren uppfylla vissa kunskapsfordringar och hälsokrav eller åtföljas av en tågvarnare samt ikläda sig varselklädsel (om han inte är uniformerad tågförare), anmäla sig till trafikledningen och vara uppmärksam på fordonsrörelser. Vi kan såklart inte veta, men vi misstänker starkt att Tunnelliggaren struntar i alla dessa regler. Å andra sidan är nonchalansen ömsesidig, för enligt § 19.4 ska trafikledningen stoppa tåg på intilliggande spår sedan obehörig person på spårområdet upptäckts av förare, vilket man alltså inte bryr sig särskilt om. Men, som vi lärde oss tidigare i veckan, man måste inte följa alla regler till punkt och pricka…

För att underlätta Tunnelliggarens (och alla andras) tillvaro skulle Hatbloggen kunna tipsa om en massa andra mysiga mellanslag, prång och förbindelsetunnlar där man löper mycket mindre risk att bli upptäckt än vid Midsommarkransen – det är bara att höra av sig till oss, Tunnelliggaren!

Att gå under med stil.

Nja, rökutvecklingen i Nybohovshissen var kanske inte precis uppvärmningen inför nåt stort, snarare den intressanta inledningen på en eftermiddag som fortsatte i samma intressanta stil. För med jämna mellanrum fortsatte brandlarmen att trilla in; inga jättebrasor, men små duttar av brand och rök här och där. Vid Midsommarkransen visade det sig också mycket riktigt att nån eldat skräp i tunneln (igen), medan det vid Axelsberg troligen var röklukt från löveldningen i nån villaträdgård (om det nu förstås inte var brända bullar från bageriet som brukar skicka ut en doft av nybakat bröd över de södra förorterna sent på kvällarna). Dagens stora tågtunnelrökutveckling tog Strängnäs hand om, fast de inte ens har nån tunnelbana. Vi tackar för avlastningen.

På utomhussträckan mellan Vårberg och Vårby gård pågår nån typ av spårarbete sen ett par veckor eller så. När man far fram där gungar det och smäller ordentligt under tåget som av ett eller ett par rejäla rälsbrott, och mer än en gång har Hatbloggen undrat om den kanske missat en skylt som upplyser om hastighetsbegränsning. Idag fick vi verkligen syn på en sån skylt – nu frågar vi oss om den just satts upp eller om vi faktiskt råkat blinka när vi dundrat förbi den tidigare…

På sistone har man målat om den vita linjen längst ut på plattformskanten vid en massa stationer så att man nästan blir bländad när man kommer in på stationerna, och i veckan har nya lampor satts upp som belyser konstverken i plattformsändarna vid Zinkensdamm. Tunnelbanan må vara ett skepp som är på väg att gå i kvav, men det ser iallafall flådigt ut medan det sjunker.

Here we go again...

Hatbloggen har inte ens kommit till jobbet men redan nåtts av information om förmiddagens händelser! Tydligen började det brinna i nybohovshissen vid Lilljeholmen idag och det tog ett tag innan man kunde komma in till det rykande maskinrummet eftersom olika bolag har hand om olika delar av hissen....
Hatbloggen antar att detta bara är uppvärmingen inför eftermiddagens aktiviteter.

Det har även kommit ut ett instruktionsmeddelande: om ett tåg rapporterar in plattor, så är det lugnt. Men om TVÅ tåg rapporterar in plattor, så är största tillåtna hastighet på HELA banan 30km/h.
Hatbloggen har sagt det tidigare, och säger det igen, varför ens försöka köra tunnelbana? Vad är det för mening med en tunnelbana om den går i snigelfart?

När de "nya" C20 vagnarna kom hävdades det från tillverkare och SL att dessa vagnar inte kunde börja brinna och inte heller få plattor. De var så moderna att de till och med skulle kunna köras automatiskt utan förare. Det är Bombardier som levererat och tillverkat C20, och med tanke på hur bra deras landningställ fungerar på Dash planen, så är ingen förvånad över att C20 både brinner, får plattor och tack och lov, inte körs utan förare!

tisdag 2 oktober 2007

Vågar DU åka tunnelbana?

Idag var det en lugn dag i tunnelbanan.
Vissa av förarna kunde andas ut och luta sig tillbaka i förarstolen, andra blev lite rastlösa och undrade när koset skulle slå till....

Strömmen kom och gick mellan Skärholmen och Fittja, vilket innebar att vi ryckigt tuffade fram i 30-50Km/h. Ett tåg (ironiskt nog de lättantända C14 vagnarna) saknade tre stycken brandsläckare(vem hade anat!?) vid iordningställandet i Nyboda. Hatbloggen är mycket tacksamma gentemot den uppmärksamme föraren och ställer sig åter igen undrande till vad Tågia egentligen gör(eller snarare inte gör) med tågen där uppe i Nyboda.

Radion fungerade inte under rusningen, ibland fanns det täckning, ibland inte. Hur som helst hävdade trafikledningen att radio störningen berodde på ett planerat underhållsarbete, förlagt under rusningstid. Precis som vanligt är det någon som verkligen tänkt till.

Hatbloggen fick utrymma sitt tåg vid Mälarhöjden då det gått sönder. Som vi redan konstaterat är C6 vagnarna det bästa vi har på röda linjen, så vad ska vi nu göra då även C6:orna sviker?
Tydligen så gick två C20 vagnar sönder på ett mycket märkligt sätt på Gröna linjen idag, en vagn i tåget kopplades loss av sig själv...

Överlag var det en mycket stillsam dag(iförhållande till det totala kaos som rådit), tills 19.40 (skam den som ger sig!)då rök upptäcktes vid Midsommarkransen och det blev fullt pådrag med räddningstjänst, utrymmning av stationen, ersättningsbussar et.c
Stoppet var över vid 20.50 då den anlagda branden var släckt.

De senaste sex dagarna har vi haft rökutveckling och brand vid tre tillfällen.
Att besluta om underhållsarbete av radion under rusningstid(eller under trafikdygnet överhuvudtaget) måste vara baserat på att sannolikheten för att något allvarligt ska inträffa, som tex brand eller rökutveckling, bara är 3/6.
Stockholms tunnelbana är verkligen ett skämt, att SL inte bara ger upp med den statistiken!

Hatbloggen kommer aldrig igen våga åka tunnelbana, sannolikheten för att man ska brinna inne eller för att en vagn helt plötsligt släpper från kopplet och rullar iväg, är alldeles alldeles för hög.

Puzzelbitarna faller på plats.

Hur kan det komma sig att tåg kommer ut ur vagnhallen med samma fel dag efter dag efter dag, som om ingen åtgärdade dem? Nu ser Nybodamysteriet ut att äntligen få sin lösning. När L skulle parkera i depån igår blev han anvisad plats på spår 4, men väl framme därvid visade det sig att spåret var markerat som avstängt med märke och allt och belamrat med skräp. När trafikledningen kontaktade vagnmästaren (alltså depåns själva överkucku) blev denne mäkta förvånad att spåret inte var öppnat, det skulle det nämligen vara enligt hans anteckningar. Om man inte vet vilka spår som är i drift kanske det faktiskt inte är så konstigt om man missar underhållet på ett eller annat (eller samtliga) tåg.

måndag 1 oktober 2007

Lite väl hög spänning...

Nu börjar det krypa fram vad som egentligen inträffade i Skärholmen i lördags – det visar sig att det var högspänningslådan i det drabbade tåget som brann upp. Man kan knappast vara mindre intresserad av teknik än Hatbloggen är, men till och med vi fattar att brinnande högspänningslådor inte är bra, inte i längden iallafall. Vagnen som rökfylldes och panikutrymdes var en spritt språngande ny (nåja…) C20, men felet var enligt uppgift ungefär samma som på de famösa C14-vagnar som brann på blå linjen, så i konsekvensens namn borde samtliga C20-vagnar omedelbart beläggas med körförbud. Plötsligt är de smutsiga, sega, skramlande, fula, gnisslande, trötta (och alldeles...alldeles vedervärdiga) C6-vagnarna det bästa vi har. Hur fan gick det här till?

I torsdags satte en nedriven kontaktledning käppar i hjulen för pendeltågen, i lördags stod tunnelbanan mer still än inte och idag drabbades Roslagsbanan av strömavbrott medan Lidingöbanan råkade ut för ett långvarigt signalfel. Det enda trafikslag som funkar hyfsat just nu är ersättningsbussarna.

Av säkerhetsskäl får man inte ta med sig föremål som är längre än två meter i tunnelbanan, men när Hatbloggen anropade trafikledningen om en trafikant vid Slussen som baxade ombord en planka på minst tre meter blev svaret att vi inte måste följa alla regler till punkt och pricka. Detta uttalande noterar vi naturligtvis med största intresse – det är ju en karamell man kan suga riktigt länge på för att kunna plocka fram vid behov.

Det finns många sorters fyllerister och pundare i tuben, men allra bäst gillar vi dem som går klädda i neonbyxor. Ju mer självutmärkande desto bättre, liksom. Om vi nu bara kunde tvinga på samtliga störande objekt samma uniform…

Vi kan inte låta bli att uppmärksamma att en stor bookmakerfirma dragit igång vadslagningen inför tillkännagivandet av årets nobelpristagare i litteratur lite senare denna månad (äntligen!). Vi ska erkänna att vi höjde ett ögonbryn när vi såg hur låga odds den indonesiske författaren Pramoedya Ananta Toer givits – karln har ju ändå varit död i närmare ett och ett halvt år vid det här laget.