måndag 1 oktober 2007

Lite väl hög spänning...

Nu börjar det krypa fram vad som egentligen inträffade i Skärholmen i lördags – det visar sig att det var högspänningslådan i det drabbade tåget som brann upp. Man kan knappast vara mindre intresserad av teknik än Hatbloggen är, men till och med vi fattar att brinnande högspänningslådor inte är bra, inte i längden iallafall. Vagnen som rökfylldes och panikutrymdes var en spritt språngande ny (nåja…) C20, men felet var enligt uppgift ungefär samma som på de famösa C14-vagnar som brann på blå linjen, så i konsekvensens namn borde samtliga C20-vagnar omedelbart beläggas med körförbud. Plötsligt är de smutsiga, sega, skramlande, fula, gnisslande, trötta (och alldeles...alldeles vedervärdiga) C6-vagnarna det bästa vi har. Hur fan gick det här till?

I torsdags satte en nedriven kontaktledning käppar i hjulen för pendeltågen, i lördags stod tunnelbanan mer still än inte och idag drabbades Roslagsbanan av strömavbrott medan Lidingöbanan råkade ut för ett långvarigt signalfel. Det enda trafikslag som funkar hyfsat just nu är ersättningsbussarna.

Av säkerhetsskäl får man inte ta med sig föremål som är längre än två meter i tunnelbanan, men när Hatbloggen anropade trafikledningen om en trafikant vid Slussen som baxade ombord en planka på minst tre meter blev svaret att vi inte måste följa alla regler till punkt och pricka. Detta uttalande noterar vi naturligtvis med största intresse – det är ju en karamell man kan suga riktigt länge på för att kunna plocka fram vid behov.

Det finns många sorters fyllerister och pundare i tuben, men allra bäst gillar vi dem som går klädda i neonbyxor. Ju mer självutmärkande desto bättre, liksom. Om vi nu bara kunde tvinga på samtliga störande objekt samma uniform…

Vi kan inte låta bli att uppmärksamma att en stor bookmakerfirma dragit igång vadslagningen inför tillkännagivandet av årets nobelpristagare i litteratur lite senare denna månad (äntligen!). Vi ska erkänna att vi höjde ett ögonbryn när vi såg hur låga odds den indonesiske författaren Pramoedya Ananta Toer givits – karln har ju ändå varit död i närmare ett och ett halvt år vid det här laget.

1 kommentar:

Dallerberg sa...

Inställningen till arbetet kan förvandla det från ett slavgöra till en trevlig förströelse.