Morgonstund har guld i mund?

Hatbloggen är upprörd. Besviken. Känner sig lurad. Det har nämligen kommit till vår kännedom att det händer skojiga saker på morgnarna innan vi kommer till underjorden. Som på fredagen. Tydligen var det närmare en halvtimmes stopp på linje 13 på grund av ett gängslagsmål kryddat med obehöriga på spåret vid Vårby gård. På morgonen! Vad är det för människor som går ut och slåss på morgonen? Kan de inte hålla sig till kvällen, som vanligt folk?

Som om detta inte vore nog råkade dessutom N ut för ett (åtminstone för oss) spritt språngande nytt C20-fel. För att kunna öppna tågdörrarna måste man på röda linjen trycka på en permissivknapp och därefter på en av två knappar beroende på vilken sida dörrarna ska öppnas på. När man tryckt på permissivknappen ska normalt öppning medges på båda sidor av tåget, men när N kom till Gamla stan söderut och tryckte på permissivknappen medgav tåget dörröppning bara på höger sida – ut mot norrspåret. Man gjorde flera försök att omaktivera tåget och montör kom till platsen, men ingenting hjälpte; den enda bokstav som dök upp i den lilla dörrbokstavsrutan på skärmen var ”H”. Och detta alltså också på morgonen. Alltså, här har vi lyckats kapa åt oss tjänster som gör att vi är i tunnelbanan halva trafikdygnet, och så får man sånt här slängt i ansiktet.

Nå, vi hade ändå något att glädjas åt på fredagen, för Hatbloggen fick på betald arbetstid göra det den är bäst på: gnälla! Vi var nämligen på arbetsplatsmöte, och tillsammans med fem kolleger gjorde vi under 45 minuter vårt allra bästa för att klanka ner på toaletter, spärrvakter, körhytter, dörrlås, passerkort, trafikanter, chefer, Nyboda, rökning, snusande, vändtider, ordningsvakter, punktlighetsbonus och en hel del annat. Makalöst vad man hinner med på tre kvart! Mycket uppfriskande.

När P körde in vid Liljeholmen vid ett tillfälle idag smällde det till från tåget så rejält att trafikantpanik utbröt. Efter någon liten undersökning visade det sig att en av vagnarna krängt till och att den gula utvändiga lampa som indikerar att dörrarna är öppna hade slagits loss av plattformsgrinden med ett väldigt brak. Vi är inte helt på det klara med hur saken hanterades, men vi förutsätter att man tejpade tillbaka lampan med några röda ”Dörrparet avstängt”-klistermärken och fortsatte i trafik söderut.

Nån gång under fredagskvällen dök plötsligt bänkarna vid Masmo upp igen med vidhängande ungdomar och de sedvanliga rännilarna av kiss som löper mellan plattformspelarna och spåret. Vi befarar att det innebär att man ändrat sig och tänker låta stationen vara kvar. Trist.